Ett nybörjarslag. Liknar slaget fjärilshåven på många sätt, men stekpannan utförs med bägge fötterna på marken. Det krävs en väldigt speciell teknik för att slå en klockren stekpanna, men för många nya spelare verkar det falla sig naturligt av någon outgrundlig anledning. Förberedelserna går till så att spelaren gör en grov felkalkyl av situationen och bestämmer sig för att stekpannan, av spelaren kallad smashen, är rätt slag. Spelaren gör sedan sitt yttersta för att få kroppens alla leder att låsa sig i räta vinklar. Lyckas spelaren bör nytillkomna tittare tänka: ”Är det där en osmord robot eller människa?”. Själva slaget sker sedan enbart med armen, där den på ett väldigt mekaniskt och icke ergonomiskt sätt fälls 90 grader i så hög hastighet spelaren mäktar med. För att rent estetiskt uppnå 10 poäng i sin stekpanna är det viktigt att spelaren inte överför någon kraft från övriga kroppen till bollen, utan att just armen skapar all fart.
Stekpannan är ett formidabelt, om än tveeggat, vapen. Korrekt utförd kan den skicka bollen raka vägen ut ur buren, men missilen kan lika gärna hamna i nät, bakväggen eller egentligen var som helst.
Spelare som begagnar sig av stekpannan kan få bekymmer med smärta i armbåge och handled av förståeliga skäl. Många skriver om sina bekymmer online och frågar likasinnade cyborger vilka racket som kan hjälpa dem mot dessa symtom. Råden brukar vara att köpa något lätt, mjukt kontrollracket tillsammans med undergrepp av silikon. Få och tappra är de som försöker tipsa om teknikträning, men de viftas ofta bort av materialspelarna.
