Nu har jag varit med min nya familj ett dygn ungefär, och det känns toppen. Mamma, pappa, två barn, två loppätna byrackor, hönor och får. Igår sålde vi ekologiska tvålar på en marknad och idag har vi varit till pappan Daniels föräldrar för lunch. Det är väldigt avslappnat och blir säkert lärorikt!
Huset ligger uppe i bergen, bortom mobiltäckning och fast elektricitet. Solceller och regnvatten gör vardagen dräglig. Jag är fortfarande osäker på vad själva arbetet kommer innebära eftersom det är helg och massivt ätande som gäller. Men vi ska nog samla rosmarin i morgon och destillera den sönder och samman för att producera doft till tvålarna. Jag ser fram emot att få lära mig mer av denna ädla konst som annars snarare förknippas med fulgrogg och finkel.
Spanskan har en fin möjlighet att utvecklas eftersom de pratar rätt primitiv engelska i familjen. Men husmor vill lära sig så det blir en mix mellan de två språken.
Okej, jag får ingen riktig ro att skriva här och nu, men får återkomma när tillfälle ges. I och med min smarta strategi att skriva en mening på Facebook fick jag några att läsa och lämna mycket uppskattade kommentarer. Uppenbarligen är en blivande mustasch, eller mustatijoli, något som glädjer mina barndomsvänner. Jag ska i sann farmaranda kultivera den så gott jag kan. Undrar om resultatet blir så fantastiskt som den rådande opinionen gör gällande. Om några veckor får vi veta.
Imorgon börjar kneget. Ha det fint alla!
Med magen full av oliver,
Isak
Kul att laesa din blogg och foelja din resa. Haerligt att fincan aer bra som du inte hade sett naer vi saags paa torget i loerdags. Lycka till!
Me gusta mucho leer sobre tu aventura! Buena suerte, primo. Chao!/ Sofia